Lektion 15: Hur många olika typer av diabetes finns det?

1. Typ 1- diabetes

Typ 1 diabetes är en autoimmun sjukdom och är alltid insulinkrävande. Ungerfär tio procent av alla diabetespatienter har typ 1 vilket gör den till det vanligaste autoimmuna formen av diabetes.

Autoimmun betyder att sjukdomen orsakas av att kroppens immunförsvar, som ska skydda oss mot infektioner och andra hot utifrån, av någon anledning tar miste och förstör de celler som producerar insulin.

Vid typ 1- diabetes slås kroppens insulinproduktion helt ut. Detta medför att utan det hormon som de insulinproducerande betacellerna tillverkar, blir sjukdom dödlig om den inte behandlas med insulin. Ett barn till en förälder med typ 1 diabetes löper mindre än fem procents risk att också få sjukdomen. Om båda föräldrarna har typ 1- diabetes ökar risken för barnet till mellan 10-20 procent.

Symtom visar sig först när 70-80% av de insulinproducerande cellerna förstörts. De första tecknen brukar vara stora urinmängder, ökad törst och onormal trötthet, ibland även viktnedgång.

De stora urinmängderna beror på att sockret drar till sig vatten. Socker utsöndras med urinen genom njurarna. Törsten är en signal om de stora vätskeförlusterna med urinen. Trötthet och viktförlust beror på allvarliga störningar i ämnesomsättningen vilket beror på insulinbristen.

All människor med typ 1- diabetes behandlas med insulin. Insulin förstörs om det kommer i kontakt med mag och tarmkanalens safter och därför går insulin inte att ta i form av tabletter. Insulin tillför till kroppen med hjälp av injektioner med insulinpenna eller insulinpump.

2. Typ 2- diabetes

Typ 2 diabetes är den vanligaste formen av diabetes. Ungefär 80 procent av alla patienter med diabetes har typ 2- diabetes.

Orsaken till sjukdomen är antingen att insulinproduktionen är otillräcklig eller att insulinets effekt är försämrad ute i kroppens vävnader, så kallad insulinresistens. Ofta beror sjukdomen på en kombination av de båda orsakerna.

Typ 2 diabetes utvecklas långsamt under flera år, anledningen är att så länge kroppen kan kompensera insulinresistensen med att tillverka mer insulin hålls blodsockret inom normala gränser.

Symtomen för typ 2- diabetes är desamma som vid typ 1 det vill säga ökad törst, stora urinmängder och trötthet. Dock brukar symtomen komma mer smygande än vid typ 1. Många har typ 2-diabetes eller är på gränsen till att få det utan att veta om det. Ofta upptäcks sjukdomen i samband med en vanlig hälsokontroll ´, där man ta ett prov på blodsockret.

För ungefär en tredjedel av alla människor med typ 2- diabetes 1 Sverige, består behandlingen av att lägga om sina kost och motionsvanor, ändrade levnadsvanor med viktminskning som resultat.

Ytterligare en tredjedel behöver även läkemedelsbehandling med tabletter för att hålla blodsockernivån inom rimliga gränser. Medicinen stimulerar den egna insulinproduktionen eller ökar vävnadernas känslighet för insulin eller så utsöndrar de glukos via urinen.

Den sista tredjedelen av människor med typ 2- diabetes behöver precis som människor med typ 1 diabetes få dagliga injektioner med insulin. Det naturliga förloppet vid typ 2 diabetes är att sjukdomen med tiden blir allvarligare.

Det finns flera riskfaktorer som ökar risken av att drabbas av typ 2- diabetes, dessa är övervikt, fysisk inaktivitet och insulinresistens, stigande ålder, vårt sätt att leva.

Typ 2- diabetes mer ärftlig än typ-1. Om en förälder har sjukdomen löper barnet en 40 procentig risk att också insjukna någon gång under sin livstid.

Komplikationer vid typ 2- diabetes är desamma som vid typ 1- diabetes. Ögon, njurar och nerver tar skada av de kroniskt förhöjda blodsockerhalterna. Risken för hjärt – och kärlsjukdomar.

3. LADA

LADA är en diabetessjukdom mitten mellan typ 1 och typ 2 diabetes. Omkring tio procent av alla som får diabetes efter 35 årsålder har LADA. Det innebär att sjukdomen är nästan lika vanlig som typ 1-diabetes. Förmågan till insulinproduktion vid LADA bevaras längre än vid typ 1- diabetes men försämras snabbare än vid typ 2- diabetes.

Att LADA är en autoimmun diabetesform bevisas av att patienterna har antikroppar mot de insulinbildande cellerna men den autoimmuna destruktiva processen går inte lika snabbt som vid typ 1 diabetes.

Behandlingen består i råd om ändrad kost, att vara fysisk aktiv och tablettbehandling, som ökar insulinfrisättningen.

LADA – patienterna förr eller senare måste börja med dagliga insulininjektioner. Därför kan det vara av vikt att diagnosen blir korrekt från början så att insulinbehandling inte fördröjs onödigt länge.

Träna med film / luyện tập với video tại đây