Lektion 10/Kurs D: Reflexiva verb- Động từ phản thân/ Ngữ pháp tiếng Thụy Điển

1. Reflexiva verb är verb som måste ha ett pronomen i reflexiv form. Man använder reflexiv form när verbet anser subjektet i meningen. När verbets handling pekar tillbaka (reflekterar) på subjektet så måste vi använda ett pronomen i reflexiv form. Detta innebär att subjektet och objektet är samma person( eller samma personer). Subjektsform Reflexiv form…

Lektion 7/Kurs D: Transitiva och intransitiva verb/ Ngữ pháp tiếng Thụy Điển

1. Transitiva verb uttrycker en handling/händelse som påverkar en person eller sak. Transitiva verb måste ha ett objeckt. Exempel: Rimona utnyttjar tiden bra. ( utnyttjar = verb, Tiden = objekt) 2. Intransitiva verb uttrycker en handling/ händelse som inte påverkar en person eller sak. Det betyder att intransitiva verb inte har objekt. Exempel: Sascha vaknar…

Lektion 5/Kurs D: Adjektiv ( Tính Từ)/ Ngữ pháp tiếng Thụy Điển

Adjektiv En-ord Ett-ord Plural _ + -t + -a en allvarlig sjukdom ett allvarligt problem många allvarliga fall en medveten person ett medvetet val flera medvetna personer en vacker bukett ett vackert leende tre vackra blommor en enkel fråga ett enkelt beslut fyra enkla frågor Obs -T ersätter –N i adjektiv som slutar på -en…

Lektion3/Kurs D: Indefinita Pronomen – Đại Từ / Ngữ pháp tiếng Thụy Điển

Indefinita pronomen uttrycker någonting obestämt om personer eller saker. Attributiva Står med ett substantiv Självständiga Står utan substantiv En Ett Plural Person Saker någon något några någon, några något, någonting ingen inget inga ingen, inga inget, ingenting annan annat andra annan, andra annat all allt alla alla allt, allting Exempel på attributiva indefinita pronomen: En…

Lektion 38/Kurs C: Tänka, tycka, tro / Ngữ pháp tiếng Thụy Điển

Vi måste lära oss att skilja på betydelsen av verben att tänka, att tycka och att tro. att tänka på använda hjärnan, fundera Jag tänker på det jag läste i boken. (Jag funderar över det jag har läst.) att tänka planera, ha för avsikt att (ska) Jag tänker läsa en till bok av samma författare. (Jag planerar att läsa en till bok …) att tycka mena, anse, ha en åsikt Jag tycker att boken var bra. (Min åsikt är att den var bra.) att tycka om gilla, vara förtjust i Jag tycker om boken. (Jag gillade boken/det jag läste.) att tro när man inte är säker Jag tror att boken vi ska läsa nästa vecka är bra. (Jag har inte läst den än, så jag vet inte/kan inte vara säker.) Jag tror att jag hinner läsa den. (Jag vet inte hur mycket tid jag har, så jag vet inte/kan inte vara säker.) att tro/vara troende att ha en religiös övertygelse Jag tror på Gud. (Min religiösa övertygelse är att Gud finns.) Träna med film / luyện tập với video tại đây    Lycka till ☺ och kom ihåg att du kan skriva till oss på hemsidan eller mejla till…

Lektion 2/Kurs D: Både – och, varken – eller, antingen – eller. /Ngữ pháp tiếng Thụy Điển

Konjunktioner är bindeord och de binder samman satser eller satsdelar av samma slag. Våra vanligaste konjunktioner är och, men, samt, för och utan. Dessa och några fler kan du öva på i grammatikavsnittet konjunktioner. Här ska du få bekanta dig med några andra konjunktioner, nämligen både – och, varken – eller, antingen – eller. både – och : visar att det är två saker som gäller (plus och plus) Till exempel: Jag vill ha både en kopp kaffe och en kopp te varken – eller : visar att det inte är någon sak som gäller (minus och minus). Ordet varken betyder samma sak som inte. Till exempel:  Hon kan varken sjunga eller spela piano = Hon kan inte sjunga och hon kan inte spela piano. antingen – eller visar att vi måste välja ett alternativ av två ( Det ena blir plus och det andra minus) . Till exempel: Du får antingen en kopp te eller en kopp kaffe. Träna med film / luyện…

Lektion 37/Kurs C: Tidsprepositioner – Giới từ chỉ thời gian /Ngữ pháp tiếng Thụy Điển

Vi använder tidsprepostioner när vi svara på frågorna: När – vilken tidpunkt? När – hur lång tid från nu? När – hur länge? Hur ofta (frekvens)? Hur fort/snabbt? När brukar… (upprepa en vana/handling)? 1. När – vilken tidpunkt? dåtid framtid i augusti i augusti i tisdag/ i söndag på tisdag/ på söndag i vintras/ våras/…

Lektion 32/Kurs C: Verb i imperative / Động từ ở dạng mệnh lệnh tiếng Thụy Điển

Imperativ är en verbform som används när man ber eller uppmanar (säger åt ) någon vad man vill att de ska göra. Mệnh lệnh là dạng động từ được sử dụng khi bạn yêu cầu hoặc thúc giục (nói) với ai đó điều bạn muốn họ làm. Exempel: Titta! Kom! Sitt! Ät! Lyssna! Imperativ bildas…

Lektion 31/Kurs C: Verb som slutar på -s i infinitiv/ Ngữ pháp tiếng Thụy Điển

I svenska språket finns det några verb som slutar på -s i infinitiv/Trong tiếng Thụy Điển, có một số động từ kết thúc bằng -s trong động từ nguyên thể. Till exempel: andas, brottas, envisas, fattas, finnas, hoppas, knoppas, lyckas, låtsas, minnas, skämmas, svettas, synas, trivas, umgås De här verben böjs som vanliga verb i…

Lektion 25/Kurs C: Ordföljd /Trật tự từ – Ngữ pháp tiếng Thụy Điển

1. Huvudsats En huvudsats är en självständig sats. En huvudsats kan vara oberoende av andra satser. En huvudsats kan vara: ett påstående : Hon köper julklappar. en frågar: Varför köper hon julklappar? Köpet hon julklappar? en uppmaning: Köp julklappar! En huvudsats kan kombineras med andra huvudsatser 2. Bisats En bisats är vanligen en del av…