Lektion 9/Kurs D: Från misslyckad till lyckad/ Học tiếng Thụy Điển SFI D

1. Läsförståelse/ Đọc hiểu : Från misslyckad till lyckad Läraren Peter Dahlkvist minns sin egen skolgång. Jag minns så väl min första skoldag. Jag hade väntat på den så länge, trots att den även var lite skrämmande. Första skoldagen var spännande för jag var så stolt över mig själv- den var ett bevis på att…

Lektion 8/Kurs D: Att lyckas i skolan- Vems ansvar är det?/ Chủ đề Thành Công Trong Học Tập- SFI D

Att lyckas i skolan- vems ansvar är det? En engagerad förälder skriver i tidningen Skolans värld. Alla föräldrar drömmer om att deras barn ska få gå i en bra skola, umgås med bra kompisar och uppnå goda resultat. Föräldrarna vill att deras barn ska lära sig många saker, att han eller hon ska lyckas och…

Lektion 7/Kurs D: Transitiva och intransitiva verb/ Ngữ pháp tiếng Thụy Điển

1. Transitiva verb uttrycker en handling/händelse som påverkar en person eller sak. Transitiva verb måste ha ett objeckt. Exempel: Rimona utnyttjar tiden bra. ( utnyttjar = verb, Tiden = objekt) 2. Intransitiva verb uttrycker en handling/ händelse som inte påverkar en person eller sak. Det betyder att intransitiva verb inte har objekt. Exempel: Sascha vaknar…

Lektion 6/ Kurs D: Den viktiga fritiden / Thời gian rảnh là quan trọng -SFI D

Läsförståelse/ Đọc hiểu 1. De viktiga fritiden Många anser att fritid är det värdefullaste vi har. De tycker att fritiden är både hemligheten bakom och nyckeln till vår livskvalitet. Fritid ger oss ork och energi, samtidigt som den kan ge oss lust, vilja och förmåga att prestera ännu mer. Det är tack vare fritiden vi kan…

Lektion 5/Kurs D: Adjektiv ( Tính Từ)/ Ngữ pháp tiếng Thụy Điển

Adjektiv En-ord Ett-ord Plural _ + -t + -a en allvarlig sjukdom ett allvarligt problem många allvarliga fall en medveten person ett medvetet val flera medvetna personer en vacker bukett ett vackert leende tre vackra blommor en enkel fråga ett enkelt beslut fyra enkla frågor Obs -T ersätter –N i adjektiv som slutar på -en…

Lektion 4/Kurs D: Vår hälsa / Chủ đề Sức Khỏe – Tiếng Thụy Điển SFI D

Läsförståelse/ Đọc hiểu 1. Vår hälsa är vårt eget ansvar Signaturen ” En sund själ i en sund kropp” har gjort följande inlägg på webbforumet Träna för livet: Våra unika kroppar är inte byggda för stillasittande. En livsstil som präglas av slöhet och inaktivitet kan med stor sannolikhet leda till olika slags sjukdomar. Våra kroppar är…

Lektion3/Kurs D: Indefinita Pronomen – Đại Từ / Ngữ pháp tiếng Thụy Điển

Indefinita pronomen uttrycker någonting obestämt om personer eller saker. Attributiva Står med ett substantiv Självständiga Står utan substantiv En Ett Plural Person Saker någon något några någon, några något, någonting ingen inget inga ingen, inga inget, ingenting annan annat andra annan, andra annat all allt alla alla allt, allting Exempel på attributiva indefinita pronomen: En…

Lektion 38/Kurs C: Tänka, tycka, tro / Ngữ pháp tiếng Thụy Điển

Vi måste lära oss att skilja på betydelsen av verben att tänka, att tycka och att tro. att tänka på använda hjärnan, fundera Jag tänker på det jag läste i boken. (Jag funderar över det jag har läst.) att tänka planera, ha för avsikt att (ska) Jag tänker läsa en till bok av samma författare. (Jag planerar att läsa en till bok …) att tycka mena, anse, ha en åsikt Jag tycker att boken var bra. (Min åsikt är att den var bra.) att tycka om gilla, vara förtjust i Jag tycker om boken. (Jag gillade boken/det jag läste.) att tro när man inte är säker Jag tror att boken vi ska läsa nästa vecka är bra. (Jag har inte läst den än, så jag vet inte/kan inte vara säker.) Jag tror att jag hinner läsa den. (Jag vet inte hur mycket tid jag har, så jag vet inte/kan inte vara säker.) att tro/vara troende att ha en religiös övertygelse Jag tror på Gud. (Min religiösa övertygelse är att Gud finns.) Träna med film / luyện tập với video tại đây    Lycka till ☺ och kom ihåg att du kan skriva till oss på hemsidan eller mejla till…

Lektion 2/Kurs D: Både – och, varken – eller, antingen – eller. /Ngữ pháp tiếng Thụy Điển

Konjunktioner är bindeord och de binder samman satser eller satsdelar av samma slag. Våra vanligaste konjunktioner är och, men, samt, för och utan. Dessa och några fler kan du öva på i grammatikavsnittet konjunktioner. Här ska du få bekanta dig med några andra konjunktioner, nämligen både – och, varken – eller, antingen – eller. både – och : visar att det är två saker som gäller (plus och plus) Till exempel: Jag vill ha både en kopp kaffe och en kopp te varken – eller : visar att det inte är någon sak som gäller (minus och minus). Ordet varken betyder samma sak som inte. Till exempel:  Hon kan varken sjunga eller spela piano = Hon kan inte sjunga och hon kan inte spela piano. antingen – eller visar att vi måste välja ett alternativ av två ( Det ena blir plus och det andra minus) . Till exempel: Du får antingen en kopp te eller en kopp kaffe. Träna med film / luyện…

Lektion 1/Kurs D: Tema : Bostad- Chủ đề nhà ở- SFI D

Läsförståelse/ Đọc hiểu Det behövs fler bostäder De flesta är nog överens om att det råder bostadsbrist i Sveriges storstäder. Det är många som vill bo i storstaden och bostäderna räcker helt enkelt inte till för alla. Många ungdomar bor fortfarande kvar hos sina föräldrar och det är heller inte ovanligt att vara inneboende hos en…