1. Presens tilsammans med framtidsadverb Jag går på bio i morgon. Hon reser bort nästa vecka. Hans är färdig med sin utbildning om två år. 2. Ska+ infinitiv användas när man bestämmer, vill eller planerar att göra något. Jag och min bästa vän ska flytta tillsammans. Ska vi prata om din sambo? Mia ska köpa en mössa till vintern. 3. Kommer att+ infinitiv användas när man talar om händelser i framtiden som man inte…
19
Th12
Th12
1. Allmänt underordnande ” att” står ofta efter sägeverb, t.ex, säga, svara, berätta, tycka, mena, tro. Kalle säger att han förstå allt. Lisa berättade för mig i går att hon skulle flytta. Tycker du att jag ska klippa mig ? 2. Interrogativa “om” inleder indirekta frågor som inte börjar med ett frågeord. Peter undrar om…
16
Th12
Th12
1. Huvudsats En huvudsats kan stå ensam. I huvudsatsen kommer alltid verbet på andra plats. I huvudsatsen står satsadverbialet efter det första verbet. Om huvudsatsen börjar med något annat än subjektet står satsadverbialet efter subjektet. Exempel på satsadverbial : inte, alltid, aldrig, antagligen, förmodligen, nog, bara, ibland, ofta, kanske, absolut, alltså, egentligen, faktiskt, gärna, möjligtvis,…
11
Th12
Th12
Samordnande konjunktioner binder ihop satser och satsdelar av samma sort (huvudsats + huvudsats; bisats + bisats; subjekt + subjekt etc.) 1. Och : uttrycker ett tillägg Kalle städar , och Eva vilar sig. ( huvudsats + och + huvudsats) Kalle och Eva bor tillsammans. ( Subjekt + och + subjekt ) Kalle och Eva har…
05
Th12
Th12
1. Verb har en aktiv och en passiv form. I den aktiva formen är det någon eller något som utför en handling: Petra tankar bilen. I den passiva formen blir någon eller något utsatt för handling: Bilen tankas av Petra. 2. Vi kan bilda passiv form på två sätt: lägg till -s på verbet; tanka…
21
Th8
Th8
Demonstrativa pronomen använder du när du vill peka ut eller betona något. Alltså när vi menar en specifik sak. Ibland kan man ta hjälp av en kroppsrörelse för att peka på vad man menar. 1. Den här eller den där beror på sakernas position. Om saken är nära oss säger vi den här, och om…
20
Th11
Th11
Verben i grupp fyra byter vokal i preteritum och ibland i supinum.Här kommer några vanliga exempel. i – e – i Ex. preteritum och supinum: bita Hunden bet en pojke igår. Den har bitit flera personer. skina Solen sken i helgen. Den har inte skinit på länge. skriva Jag skrev ett brev till mamma i…
19
Th11
Th11
1.Reflexiva possessiva pronomen syftar tillbaka på subjektet i samma sats. T.ex. Han tvättar sin bil. (Han tvättar sin egen bil. Det är han själv som äger bilen). => Det reflexiva sin betyder att subjektet i satsen äger bilen. Han tänker på sin fru. (Han tänker på sin egen fru som han är gift med). Jämför…
10
Th10
Th10
I/ En huvudsats är en sats som kan stå själv, den behöver ingen mer information, t.ex. Det regnar ute. (Meningen börjar med ett formellt subjekt och därefter kommer verbet och sedan var det regnar). II/ En bisats kan inte stå själv, utan den behöver kompletteras med mer information, t.ex. … eftersom det regnar ute. (I…
04
Th10
Th10
Är imperativ: infinitiv presens preteritum perfekt Var att vara är var har varit Verbet är…
